Pizza med ozonlager

Öka fantasin i vardagen

Jag experimenterade med två elvaåriga pojkar. Jag berättade inte vad vi skulle göra utan gav pojkarna varsin rulle att veckla ut. Nog skulle de se vad det var? Snart låg degen där med två ananasringar som ögon. Men varför rörde ingen tomatkrosset. Jag förklarade att normalt sätt så vill man att den ska täcka hela botten och höll sedan ananas-ögonen medan kompisen med stor entusiasm utropade:

– Det här är huden, och strök ut tomatkrosset.

På med ananasringarna och så lite champinjoner till näsa, öron och mun. Sedan var det dags för hår och skägg – osten på bilden – som sedan blev ett heltäckande ozonlager. Huden behöver ju skydd ju.

Jag har sällan haft så intellektuellt kul vid pizzabak. Tänk vad kul matlagning kan vara. Man kan låtsas bygga nya världar, precis som i sandlådan. Varför inte? Varför slutade vi med det? Och min son säger om mig och hans kompis att:

– På sätt och vis är du och F mera kompisar än jag och F.  Ni har så mycket gemensamt.

 

Pizza med ozonlager
Spread the love
Märkt på:                    

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton − 3 =